att tycka om barn..

...rent allmant ar ganska latt enligt min asikt!
Att spendera nagra timmar om dagen eller nagon gang i veckan, leka lite med dom och sedan lata foraldrarna skota uppfostran och grovjobbet. Inte helt fel!

Men att vara den som spenderar mer tid med barnen an foraldrarna, ta hand om dom, se till att dom gor vad dom ska, och samtidigt se till att dom mar bra. Det tar pa krafterna, att vara au pair. Man far ga igenom nagot som ingen annan kan fa ga igenom; att lara sig att alska nagon annans barn, barn som man far se utvecklas och vaxa upp, barn som man tyvarr formodligen inte kommer se efter ens tid ar slut.

Jag kan inte forsta att jag tycker sa mycket om "mina" barn som jag gor. Det ar en helt galen kansla! De gor mig glada, de fyller mig med varme och karlek, och de alskar mig. Det ar enorm och obeskrivlig kansla!

Idag nar jag satt i bilen pa vagen hem fran dagis, sa fick jag nastan tarar i ogonen av att tanka pa att lamna dem. De har liksom...blvit en del av mitt liv! uschanamej, jag trodde INTE detta skulle handa.


/////////////////
Har fatt papperna ifyllda fran min hostmamma nu, som kommande familjer kan lasa om mig som jag ska forlanga hos.

"Jackie has been wonderful with my little ones. She really understands them, has tremendous patience + shows compassion + empathy. The kids love her"
"Jackie stays calm under pressure and is able to adap well. She is a good problem solver"
"Jackie has been a wonderful au pair. Ours is a busy household and she is more than capable of handling many kids with many acitives"

:):):):) This is what make my day!

............................. Att kunna uppskatta de sma gladjepunkterna i livet ar min gava!:)

Puss och kram!

my kids ! ... and?

Tanka sig, hur mycket jag verkligen kommit till att tycka om barnen i min familj.
Fan, de kanns som mina egna nastan ibland.
Ikvall for knappt en timme sedan satt jag inne i smakidsens rum i Jamies sang och laste scooby-doo for dom. Jamie sitter i mitt kna, vi har boken i hans kna och Peyton sitter pa min hogra sida.
Och sa bara ligger dom och myser hos mig, och jag bara far varsta kanslan i kroppen. YumYumYum delicioso..!
Det var inte ett dugg drygt ikvall att spendera min jobbtid har, det var mer som.. om jag tillhorde!
Det borjar kannas sa, som om detta ar lite av en extrafamilj liksom.

Pratade med mamma idag, min lilla mamma. Och berattade om mina tankar om att forlanga och stanna i ett halvar till nar jag ar klar har, fast pa annan ort. "Det ar ditt liv, Stanna om du vill. Kanner jag dig ratt kommer du angra dig annars".
Och det stammer nog, pa satt och vis, for nar jag har fatt nagot pa tankarna sa kan jag oftast inte slappa det, och sa genomfor jag det..
Men julen, usch, det ar det som kanns mest jobbigast! Att fira jul utan slakten, igen.. Men som jag ocksa sagt och tankt; vilken jobbig kansla av press man kommer ha over julen om att den ska bli sa bra, for att det var det som gjorde att man valde att inte stanna ytterligare en tid i Usa.
Mamma ar ett sadant stod i mina val , trots att jag vet att hon mest av allt bara vill ha hem mig. Och jag uppskattar henne sa mycket for det. Hon ar den basta:)

Har i alla fall borjat forska om forlangning, skrivit mejl till bade min konsulator, huvudkontoret i usa och huvudkontoret i sverige och redan fatt svar pa det mesta. Gar snabbt, och later som det ar bra omstandigheter och kompromisser!
 Kanner mig stolt over mig sjalv att jag jobbar pa i den takt jag gor, istallet for att skjuter allt at sidan.

Nu ska jag ga och sova (eller kanske slar en pling till min fina Becki innan dess?). Blev en sen natt igarkvall hos Jonathan. Vi sag Fucking Amal (aka Show me Love) och det var helt underbart att se den , igen , efter 8 och en halv manader utan den. I love my fave-movie!:)
Och sa sov jag inte i dag pa dagen, utan var ute och sprang och lite sa istallet. Duktiga Jackie.

Puss och kram till er alla.

Falling in love with America?

Hmm.. Det ar sa himla mycket blandade kanslor just nu. Jag vet inte vad jag kanner, eller vad jag ens vagar kanna.
Jag kan knappt fatta att jag skriver detta, men jag tror jag borjar bli kar i Amerika: landet, kulturen, folket, beteendet, naturen, allt mojligt.
Jag vet inte vad det ar som har hant, men jag bara far san fruktansvard skon kansla nar jag tanker tillbaka pa de gangna 8 manaderna, sa mycket underbart jag fatt uppleva, och sa mycket fina manniskor jag stott pa.

Det var helmysigt att ha min Carro har pa besok. Konserten med Amorabliss var galet roligt. Vi inledde med att dricka lite sprit, och lite efter 5tiden (det var tiden amorabliss skulle spela, enligt listan) kom vi dit och upptackte att banden inte ens var redo och att det var typ tomt dar. Det kandes ganska dumt.
Vi kom darrmed fjolligt skrattandes in, och bestamde oss for att betala, smyga snabbt forbi och sedan bowla lite istallet. Sjuukt kul och forvirrande. Vi forsokte gora lite trix pa banan, men som vanligt slutade de flesta av mina forsok i rannan.
Och sen hann vi (Jag??!) aldrig fatta hur mycket vi hade spelat, och kunde spela mer. Helforvirrande system maste jag saga! Eller var jag bara inte tillrackligt nykter for att forsta?:D
Skorna var i alla fall javligt snygga, funderar nastan pa att inforskaffa mig ett par amerikanska bowlingskor;) haha

Sedan kom jag pa att jag behovde formodligen min mobil men att jag nog hade tappat den i bilen, sa jag sprang ut i bilen och hamtade den, och nar jag sprang tillbaka sa tog jag hallet om scenen, upptackte Bobby som satt vid ett av borden, sprang och gav honom en kram och fick reda pa att dom inte skulle spela forran 8. ... 8, hahaha.
Och sen sprang jag tillbaka, och da sprang en av damorna efter mig och var bara tvungen att fragade vad jag hade for parfym, for nar jag sprang forbi kande hon bara en sa himla god doft dra forbi... Hihi:)

Fortsatte bowlingen och efter att vi avslutat vara runder . Antar att Carro vann rent tekniskt satt men fysiskt vettifan, for vi lyckades spela pa varandras banor hela tiden. Good job!

Sedan gick vi ut , tittade lite pa folket, satte oss ner och pratade med Bobby och lite sa, och jag fick se Derek igen ... wowowow, Vilken snygging han ar trummisen i Amorabliss!!
Pratade lite med honom ocksa:D
 Sedan gick jag och Carro ut och satte oss pa trappan, och det visade sig att det var manga band som skulle spela denna kvall och vi snackade med alla mojliga. De var saaaa himla trevliga, och oppna om att beratta om sin musik. Det var verkligen jattenajs:)
  Sa helt plotsligt kande jag igen ett ansikte , jag bara "meeeh, du ar ju sangaren i amorabliss" och han bara "no im not", och jag bara "yes you are.. I know you are. I like your music. I love your song cherry blossom, thats my favourite", och han bara blev varsta forvanad och bara typ "whooot, du vet verkligen var musik", sa blev han helt exhalterad och vi snacka massa, och sen gick vi in och lyssnade pa lite musik.
Vi rockade tillsammans. Det var ett typ Emo-band med en snyggisbasist som Carro blev kar i, en gullig sangare som man aldrig trott skulle kunna skrika som han gjorde vars flickvan stod bakom oss blygt men vagrade ga fram trots att jag drog och drog i henne, och sen en gitarrist som var gullig och typ blev varsta kar i mig och ville ha upp mig och sjunga och sant. hihi
Mysig musik men hade varit mycket battre om man hade haft ett par oronproppar ma jag saga.
Lite band till, satt lite overallt, och precis som carro sa var jag (an en gang i mina gamla dager!:)) overallt och ingenstans, "flyktig" .. ha ja..
  Till slut blev det da dags for dom vi kommit for att se : Amorabliss.
Men dom behovde ingen hjalp med att satta upp grejset hur manga ganger jag an fragade, och konstigt nog sa verkade dom inte tycka att jag var knasig heller for den delen. Eller inte pa nagot negativt satt i alla fall. hehe.
Det var sjukt roligt och de var grymma, I like them a lot!!:)
Och det var as harligt att kanna musiken i kroppen och bara dansa loss, jag stod langst fram och rockade.
Trodde att alla bakom mig ocksa gjorde det, men nar jag vande mig om insag jag att publiken bakom mig stod helt stilla, haha. Dame!:P   Orka bry sig dock:)  I ett stort land som amerika maste man gora sig ihagkommen;P

Och jag fick positiv respons for tydligen hade nagra killar sagt antingen till mig eller Carro att de gillade min dans, och han som stod i kassan som btw var ganska sot var glad over att ha oss dar, och kallade mig for "my girl" hihi..
Och sen nar amorabliss packade ihopa, sa gick jag bort och pratade lite med Derek ocksa... Ooooh la la :)
Men man vill ju inte vara efterhangsen sa sen gick vi ut och satte oss pa trappan igen, folket skejtade runtomkring oss och det var bara sa sjukt harlig stamning.
Bytte nummer med var nya kara van Bryan som var bra kompis med amorabliss-ganget  (Sag ngn som inte heter chris, joe eller bryan har typ?!:P) och sen kande jag och Carro for att vara sa amerikanska som mojligt = aka till Wendys och kaka hamburgare (Oh yeah:))

Lite lost och forvirrade tog vi oss sedan hem, eftersom vi kom fram till att vi behovde sova ut efter morgondagen och inte skulle hitta tillbaka till stallet vi kom ifran anda. Toppen kvall , och valdigt intressant sista samtal jag och carro hade i bilen som vi filmade in (men jag tyvarr lyckats spela over:((Suck)

mitt i natten ringer min mobil i alla fall, och det ar sangaren i Amorabliss - jattesot kille som Carro blev lite smatt foralskad i for att han paminde sa mycket om Paolu nutini - som vill dra dit oss pa deras fest.. Jattegulligt ju, och glad man blev. Men..  Alldeles for trotta var vi, jag lyckades ju inleda samtalet med honom med att saga att jag sjong istallet for att jag sov.. hehe:D

Slut pa konserthistorien men alldeles lyckat , precis som hela Carros besok var!!

Men daremot sa kanner jag att nu pa senaste har jag borjat se den delen av amerikanska kulturen som jag verkligen gillar... Att man uppmuntras till att gora det man gillar. Man behover inte vara bast, bara man har drivkraften. Och det kanns verkligen helt underbart!
Har har jag kommit fram till vad jag verkligent tycker om att gora, och fatt en kansla av vad jag vill halla pa med.

////////////////////////////////////////////////
Teatern avslutades igar. Det var tufft! Jag ville inte lamna, min underbara larare Louis wells, klassen, kanslan av att spela teater.. allt..

jag och sonja avslutade med var scen igar, vi fick ga sist upp precis som vi onskade, och det gick sa himla bra:) "Excellent".. Vi gjorde ett riktigt bra framtradande tyckte jag, han och alla andra ocksa tror jag. Jag ar sa stolt over dig min Sonjis, och over mig sjalv ocksa faktistk. Underbar kansla att kanna att man lyckades!
Och sa sa han att vi var "the queens of the diaries".. och att han aven hade kopierat nagra av vara grejer i dom och grejer vi skrev om pa papper, inte helt fel!!
    Inte nog med det... Fick mitt forsta amerikanska betyg ocksa i  och med teatern...     I GOT AN A!!!!:D

........................................................................................''''''''''''''''''''''''''''////////////////////////////////////////

i helgen kommer mor, far, mormro och moster. Kanske ganska avgorande for om jag valjer att stanna i Amerika efter mitt ar ar slut? I'll see.. Im just so skeptical and mixed up right now.
Men ska bli helt underbart att spendera en helg med dom i New york i alla fall!!



Ps. Idag sag jag en stork/coccobura?, en baver, en orm och myste med en canada goose-unge.. Galet:) ds

Efter 8 manader i USA stampar Carro rakt in i mitt liv

Det ar helt sjukt att tanka att jag har levt ett annat liv, borta fran allt annat, i 8 manader nu.
Och det var helt galen kansla nar jag mitt i natten mellan den 30 april och 1 maj motte upp min alskade van "from the passed". Det var sa... konstigt och roligt och laskigt, och jag kunde helt enkelt inte lata bli att falla lite tarar. Jag visste helt enkelt inte var jag skulle ta vagen.

Nu nar Caroline Joo varit har i (raknar...) 10 dagar har jag kommit fram till att trots att bada forandrats en hel del ar det fortfarande samma galna och hetsiga diskussioner med valdigt olika asikter. Kanslan som finns mellan oss ar fortfarande den samma, vi ar olika men vi accepterar varandra for dom vi ar.
An om jag beter mig lite konstigt numera nar Carro papekar att jag hade varit finare i mindre utvaxt och med haret lite mindre fluffigare. Ack Ack Ack.
Och an om jag numera borjat nastan ge Caroline en timer for att vara i tid, papekar att "nu ar det 10 minuter kvar att aka", "nu ar det 5 minuter kvar att aka", "nu ar det 2 minuter kvar att aka",  haller om henne sa att hon inte passerar gatan utan att se sig for och liknande saker som bara hor till mitt dagliga beteende i och med jobbet jag har.
:)

Vi har i alla fall fortfarande ocksa lika galet skoj. Skillnaden har gentemot hemma ar bara att har uppmarksammas vart beteende lite mer.
Valborgsfirandet pa Rebel for Skandinavians var helt underbart roligt, och det var jattekul att dansa, och Carro fick uppleva hur det var att dansa med svarta istallet an for vita, for forsta gangen. Kul eller hur snackan?:D

Och igar hangde vi med Richard -som verkar tro att det ar nagot mellan han och mig = palla  hahav-. Tjejerna blev ganska forvanade over hur trevligt vi bemotte dom, nar vi gick omkring och tog i hand med alla.
Dansa gjorde vi lite for oss sjalva.
Carro fick uppleva det amerikanska forspelet BeerPingPong, och det visade sig att vi var valdigt grymma pa det, sa pass att vi till och med forvanade bade oss sjalva och anda.

Vi spelade mot tva killar,

och nar de hade tva muggar kvar och vi en, sa satte de bollen i den.

Sen var det var tur eftersom dom hade borjat, och jag bara "Jajja, vi har forlorat". Carro missade, och da trodde jag det var avgjort. Men sa satte jag bollen i en av muggarna, och da blev det automatiskt var tur igen.

OCH lyckas jag inte da forvana oss alla med att satta sista bollen i sista muggen ocksa. Och alla bara "yeeah"

Jojomensan... Forlangning...
Sa vars 3 nya muggar, och jag och Carro leker, kastar bakom ryggen , over huvudet och allt mojligt, ar hela tiden valdigt nara att pricka men lyckas inte riktigt, men till slut sa gor Carro en snygg fint och typ klockar pingisbollen mot andra sidan av armbagen, sa att den studsar fran hennes arm ner i en av muggarna. och alla bara "Yeeeah".
Sa vi blev lite halvt kanda den kvallen skulle jag vilja saga, dels genom vara extrema skills i BeerPingPong, och dels pga att alla var sa imponerade over att vi var svenskar och slutligtvis ocksa dels over hur snygga vi kunde bli pa foto:)

Ikvall blir det AmoraBliss som fan!! :) Sitter och lyssnar pa dom for fullt nu
Hoppas nu Bobby tar med sig t-shirten och deras skiva till mig som han lovade forrforra helgen:D
www.amorabliss.com



Skal!


RSS 2.0