Efter 8 manader i USA stampar Carro rakt in i mitt liv

Det ar helt sjukt att tanka att jag har levt ett annat liv, borta fran allt annat, i 8 manader nu.
Och det var helt galen kansla nar jag mitt i natten mellan den 30 april och 1 maj motte upp min alskade van "from the passed". Det var sa... konstigt och roligt och laskigt, och jag kunde helt enkelt inte lata bli att falla lite tarar. Jag visste helt enkelt inte var jag skulle ta vagen.

Nu nar Caroline Joo varit har i (raknar...) 10 dagar har jag kommit fram till att trots att bada forandrats en hel del ar det fortfarande samma galna och hetsiga diskussioner med valdigt olika asikter. Kanslan som finns mellan oss ar fortfarande den samma, vi ar olika men vi accepterar varandra for dom vi ar.
An om jag beter mig lite konstigt numera nar Carro papekar att jag hade varit finare i mindre utvaxt och med haret lite mindre fluffigare. Ack Ack Ack.
Och an om jag numera borjat nastan ge Caroline en timer for att vara i tid, papekar att "nu ar det 10 minuter kvar att aka", "nu ar det 5 minuter kvar att aka", "nu ar det 2 minuter kvar att aka",  haller om henne sa att hon inte passerar gatan utan att se sig for och liknande saker som bara hor till mitt dagliga beteende i och med jobbet jag har.
:)

Vi har i alla fall fortfarande ocksa lika galet skoj. Skillnaden har gentemot hemma ar bara att har uppmarksammas vart beteende lite mer.
Valborgsfirandet pa Rebel for Skandinavians var helt underbart roligt, och det var jattekul att dansa, och Carro fick uppleva hur det var att dansa med svarta istallet an for vita, for forsta gangen. Kul eller hur snackan?:D

Och igar hangde vi med Richard -som verkar tro att det ar nagot mellan han och mig = palla  hahav-. Tjejerna blev ganska forvanade over hur trevligt vi bemotte dom, nar vi gick omkring och tog i hand med alla.
Dansa gjorde vi lite for oss sjalva.
Carro fick uppleva det amerikanska forspelet BeerPingPong, och det visade sig att vi var valdigt grymma pa det, sa pass att vi till och med forvanade bade oss sjalva och anda.

Vi spelade mot tva killar,

och nar de hade tva muggar kvar och vi en, sa satte de bollen i den.

Sen var det var tur eftersom dom hade borjat, och jag bara "Jajja, vi har forlorat". Carro missade, och da trodde jag det var avgjort. Men sa satte jag bollen i en av muggarna, och da blev det automatiskt var tur igen.

OCH lyckas jag inte da forvana oss alla med att satta sista bollen i sista muggen ocksa. Och alla bara "yeeah"

Jojomensan... Forlangning...
Sa vars 3 nya muggar, och jag och Carro leker, kastar bakom ryggen , over huvudet och allt mojligt, ar hela tiden valdigt nara att pricka men lyckas inte riktigt, men till slut sa gor Carro en snygg fint och typ klockar pingisbollen mot andra sidan av armbagen, sa att den studsar fran hennes arm ner i en av muggarna. och alla bara "Yeeeah".
Sa vi blev lite halvt kanda den kvallen skulle jag vilja saga, dels genom vara extrema skills i BeerPingPong, och dels pga att alla var sa imponerade over att vi var svenskar och slutligtvis ocksa dels over hur snygga vi kunde bli pa foto:)

Ikvall blir det AmoraBliss som fan!! :) Sitter och lyssnar pa dom for fullt nu
Hoppas nu Bobby tar med sig t-shirten och deras skiva till mig som han lovade forrforra helgen:D
www.amorabliss.com



Skal!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0